Kort om identitet

Nu är det hög tid för en uppdatering på den här bloggen. Först en snabb statusuppdatering på fotoprojektet. Jag har bett om att få kopierat upp några storbildsbilder och ett antal små, tyvärr har dessa bilder inte blivit levererade enligt tid pga av problem hos fotobutiken. Dock är jag lovad att bilderna kommer att vara klara senast nästa fredag (även om detta är i senaste laget).

Under förra veckan såg vi på en film om Nan Goldin, en fotograf med en stark relation till sin kamera. Bilderna Nan har tagit är ofta fyllda med känslor, något vilket kanske är ett resultat av den starka personliga koppling Nan har haft till det som fotograferats. Nan har tagit sitt fotograferande så nära inpå att jag skulle vilja hävda att det inte inte längre går att separera Goldin från sina bilder och bilderna från Goldin. Med denna inledning skulle jag vilja börja ett blogginlägg som kommer att behandla identitetsskapande.

Hur skapas en uppfattning av en annan person? När fotograferna dokumenterar element från sina liv så dokumenterar de personer i sin omgivning lika mycket som de avbildar sig själva. Jag vilja hävda gäller även för de personer som fotograferar konstlade motiv. Detta då de val som fotografen gör blir ett resultat av fotografens personliga inställning till bilden. Därmed blir fotot i sig en del av fotografen bortom det som avbildas på kortet.

När en människa betraktar en bild betraktar de någonting som går bortom det som avbildas på bilden. De betraktar de val som fotografen har gjort och så skapas intrycket av fotografen genom tolkningar av val som görs av andra människor. De definierar sig själva och sin värld genom att dokumentera andra.

För mig som språklärare ger detta mig en stark koppling till Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande. Språk utan någon att tala med fyller ungefär samma funktion som ett foto som ingen tittar på. Det är i förhållandet till, och i samspelet med, människor som vi ger oss själva mening. Vi skapar oss själva i interaktion med andra individer. Här finner jag absolut likheter mellan en skapandeprocessen som jag själv försöker gå igenom i denna kurs och den lärandeprocess som finns i språkundervisningen.

Som en slutsats kanske jag kan säga att en lärandeprocess är en form av en inre skapandeprocess där man utvecklas och därmed skapar en nyare version av sig själv. Lärande och skapande går på detta sätt hand i hand och är mycket svåra att separera.

Tack för din tid!

PS.

Här kommer en liten avslutande sidonot. Jag provat att använda mina specialörsnäckor för att utesluta ljud och därmed endast kunna fokusera det visuella. Detta då att jag många gånger kommit på mig själv med att tolka in ljud i de bilder som jag tagit när jag istället borde fokusera på den visuella avbildningen. Även om jag kanske inte nödvändigtvis tar bättre bilder på detta sätt så hoppas jag i alla fall kunna hitta fler motiv på vilka jag vill ta kort.